Hur vet jag om en hund är lycklig?

Frågan är alltid svår att svara på, särskilt om man inte känner hunden. Oftast är det mycket lättare att svara på när en hund mår dåligt. Det är lättare att mäta, men vad är mätvärdena för lycka? Det är lite som när vi pratar om välfärd - bra välfärd ska inte bara vara att slippa lidande, utan det ska vara något mer - att hunden mår bra och är lycklig.

Men hur vet man då att en hund är lycklig? När det kommer till mig själv och Puck kan jag däremot svara direkt. Lycklig är hon när hon får springa i skogen, med en sån fart under tassarna att hon nästan flyger. När hon får träffa sina favoritmänniskor och viftar så mycket på svansen att hela rumpan svänger. När hon träffar sin bästa tasskompis och får såna valpryck att hon studsar fram och tillbaka som en flipperkula, men också när de bara är tillsammans. Som när de undersöker samma doftfläck, vilar och bara strosar sida vid sida. När hon ligger och tuggar på sitt favoritben och nästan blundar av njutning. När hon går ett spännande spår och när vi leker och fnissar ihop. När hon studsar framför mig och hennes min ser ut att säga “vad ska vi göra, vad ska vi göra, vad ska vi göra?”, och får en uppgift. Då lyser hennes ögon och hon tar sig an den med den största entusiasmen. När hon kommer och borrar huvudet mot min hals, vill ligga i min famn och vi bara myser. När hon lyckas “lura” mig med sina små hyss och tittar på mig nöjt med bus i blicken.

Jag skulle kunna fortsätta i all evinnerlighet men poängen är att om jag inte tittar, då skulle jag heller inte se när hon är lycklig. Om jag inte lät henne prata skulle jag heller inte kunna höra. Men om jag faktiskt lyssnar då kan jag försöka ge henne så många stunder av lycka som möjligt. Det är jag skyldig henne! ❤️

/Matte Karin